Go bananas med concealer…gjorde jag ju inte för att uppmuntra er att spackla tjocka lager smink under ögonen!Det är så mycket debatt kring mode och den magiska värld jag alltid älskat och fashinerats av. Är det inte vikten på modeller som diskuteras så är det utseendet. Kläderna är opraktiska, omöjliga att bära. Jag har hört så mycket genom åren att jag faktiskt blivit immun mot detta. Jag brukade bli ledsen och försöka försvara och förklara…Men det går ju inte att förklara för människor som är så långt ifrån i inställning och intresse.Jag har alltid varit en romantiker! Älskat sagor! Min generation blev ju matad med ”happily ever after” i allt från böcker, musik, filmer, lifegoals. Men med åldern…Det är inte målet! Det är resan! Det lilla mantrat har gjort den stora skillnaden.Alla sinnen har vaknat till liv efter att jag börjat demontera mitt överlevnadspansar. Det har tagit tid! vi skall inte gå in på det idag. Jag försöker att inte se bakåt, men det ÄR svårt. Varenda cell måste programmeras om.Men ibland måste man se tillbaka för att kunna jobba framåt.Satt och bläddrade i magasin och bland mina album för att hitta en bild till en grej… Då dyker denna vackra bild upp från ett beautyjobb jag plåtade med Stefan Segolsson för några år sedan. Överdoserade med concealer, allt kommer och går. Inspiration finns överallt om man bara öppnar sina sinnen. Jag kände prinsessa, lugn, frostigt.Självklart (i min värld) är detta jobb enbart inspiration och mumma för dom som är i samma tänk som vi. Liksom Isamaya Ffrench som gjorde en variant av detta på visningen för Vivienne Westwood aw24/25. Hennes tjejer kändes mer som krigare än prinsessor. Det blir vad du gör det till. Det är vår historia och vår person som med våra ”glasögon” ser saker olika. Kan vi samsas om att inte vara så på hugget utan försöka se ngt bra i allt?! Konst, musik, mode allt skapande är ju ventiler, uttryck! Försöka läsa kommunikation avsändaren avsåg… Tolka mindre negativt. Det är inte personligt. Kreatörer har inte dig personligen som måltavla utan ger bara uttryck för känslor på olika plan. Ett lätt sinne i denna hårda värld. Vi (jag) behöver det för att kunna hantera livet. Behöver drömma, leka, skapa!!!Vad behöver DU?!